mossor

Kammossan är en stor mossa som är vackert guldgrön till färgen. Grenarna sitter tätt och parvis på skottet, vilket gör att mossan ser regelbunden ut och liknar en kam. Bladen är långa och böjda.

väggmossa

Kynsisammal muodostaa tanakoita kasvustoja maalla ja lahopuulla. Kynsisammalen lehdet harottavat pystystä varresta vähän joka suuntaan, vain kärjessä ne kaartuvat kaikki yhteen suuntaan kuin kissan kynsi. Kynsisammalia on kahta lajia, kangaskynsisammal ja kivikynsisammal, jotka muistuttavat paljon toisiaan.

Det finns många olika arter av vitmossa i vårt land. Färgen hos vitmossan kan variera från klart grön – grönbrun-- roströd – purpurröd. Vitmossorna växer i mattor på fuktiga och blöta växtplatser. Vitmossan har ett upprätt växtsätt med grenar i knippen. De små ovala bladen finns på grenarna (grenblad) eller på stammen (stamblad). Hos en del arter är sporhusen sällan förekommande. Bladen har rikligt förekommande vattenlagrande, stora celler, s.k. hyalinceller (se bilden).

Storväxt (t.o.m. 15 cm lång och 1-2 cm bred) bållik levermossa. Bål grön, bladlös, yta nätlikt fårad och med klyvöppningar. På bålens ovansida groddskålar. Med mörk mittlinje. Växer platt mot marken. Fruktsamlingar (honorgan) paraplyliknande på 3-8 cm höga stjälkar, djupt 9-flikad kant.